Viktnedgång hit och dit, var som du är!

Förra veckan pratade jag och Olivia om att det står så mycket om dieter och viktminskning överallt. Denna vecka så har jag tänkt jättemycket på just det samtalet. Jag är ingen människa som ofta läser tidningar och tittar på de stora förstasidorna vid alla ställen som säljer just tidningar. Men denna vecka har jag gjort det och på nästan alla förstasidor så finns det någon artikel med som handlar om just viktminskning. Det är ju helt absurt, att det ska vara en så stor del av vår vardag. Det är inte konstigt att alla blir påverkade, oavsett om en har lite hull eller är alldeles för smal. Dessutom, varför ska idealet vara smal? Vad är det som säger att en person (kvinna, man eller ickebinär) är mer attraktiv bara för att hen är smal?
 Jag har under flera år försökt gå upp i vikt, jag har aldrig haft problem med med att äta, men i och med att jag tränar så mycket så måste jag äta jättemycket. Jag har varit för smal och nästan inte haft något fett i kroppen. 6% fett har jag haft i kroppen, vilken skulle motsvara ungefär 4kg fett, och det i hela kroppen. En kille i min ålder bör ligga på minst 8%. Efter mycket kämpande med att trycka i mig mat även om jag egentligen inte orkar mer, mycket pengar på proteinpulver för att få i mig extra, har jag nu lyckats gå upp till 9% fett. Vägde mig förra veckan. Till en början blev jag glad, det har ju ändå varit ett mål jag haft. Men efter en stund så kände försvann glädjen och helt plötsligt kände jag mig tjock. Utan att kolla i tidningar, jag har tyckt att det är fjantigt att försöka gå ner i vikt, en duger som en är, så har jag ändå blivit så otroligt påverkad av smalidealet att jag nu inte längre vill ha 9% fett i min kropp, för då är jag helt plötsligt tjock.
 Världen har blivit helt snedvriden om att en skall vara smal och träna på gym, gå ner i vikt om en har några kilon för mycket. Varför finns det ens en gräns på vad som är "några kilon för mycket"? Jag är så trött på att allt ska vara efter normer och vad "alla andra gör". Kan vi inte bara ha ett samhälle där alla accepterar varandra för vilka de är? Nu sätter jag ner foten, så här får världen inte se ut. Varje människa är bra som hen är och ska inte behöva ändra på sig för att passa in.

Oväntade vändningar

Livet blir inte alltid som man tänkt, väldigt sällan skulle jag nästan kunna säga. Mycket händer hela tiden och det kommer jag aldrig kunna veta i förväg, hur saker och ting kommer bli om jag gör på ett visst sätt eller om jag skulle göra det motsatta. NÄR jag gör saker och HUR jag gör dem har stor betdelse och det kommer aldrig att vara lätt. Oväntade saker händer och kommer alltid att hända, det kan komma som en stor chock eller kan jag inse det innan det händer men att det är oundvikligt att göra något åt det.
Varför inser jag inte att allt inte varar för evigt, varför tog jag inte tillvara på det jag hade? Saknaden av det jag en gång hade, men inte tog mig tid att kunna njuta av, att kunna ta tillvara på det som verkligen betyder något för mig, ta mig tid till det som betyder något. En dag är det försent, en dag har jag inte längre det där och så står jag där utan ha njutit av det fullt ut, utan att verkligen ha tagit mig tid till det. Mycket beror det på att jag tagit det förgivet, tänkt att det alltid kommer att finnas där, hela tiden, oavsett.
Livet blir inte alltid som du tänkt, så se till att inte ta något förgivet, en dag finns det inte där längre. Ta hand om det du har!